[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

ordonné

ordonné /ɔʀdɔne/ ordonnée ( ptp ⇒ ordonner ) 1 adjectif
employé ximen (BL) ordenatu (g.er.) erdotz (ZU)
pour bien accueillir ces grands messieurs importants, nous avions à notre disposition un hôte ordonné, soigneux, diligent
jaun handi, larrito horiei ongi etorri egiteko, bagenuen eskumenean araberako ostatzaile ximen, artatsu, maneratsua (g.er.)
Archu a été un chercheur ordonné, il a écrit des romans ainsi que beaucoup d'articles dans des revues
Arxü ikerle erdotza izan da, idatzi dütü eleberriak, sail hanixko ere agerkarietan (ZU)
maison, pièce ongi bildu ordenan/ordrean eman[a] ordenatu (g.er.) ordrean izan (ZU)
il apprécie cet appartement, où tout est toujours ordonné et très propre
preziatzen du apartamentu hau, den-dena beti ongi bildua eta garbi-garbia baita
il a réussi à trouver des tableaux où les éléments du verbe souletin sont tous ordonnés
kausitü dü edireitea kadre elibat, zointan beitira xiberotar aditzaren hitzak oro ordrean (ZU)
vie prestu
idées, discours (ongi) antolatu[a] (ontsa) antolatü(rik) (ZU) (ongi) apailatu[a]
il parlait comme un livre, disposait les mots au bon endroit, ses discours paraissaient ordonnés dans sa tête
liburu bat bezala mintzo zen, hitzak behar ziren tokian ezarriz, haren solasek buruan apailatuak ageri zuten
2 ordonnée nom féminin
ordenatu
axe des ordonnées
ordenatu ardatz ordenatuen ardatz