[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

ronger

ronger /ʀɔ̃ʒe/ // 1 verbe transitif
a)
 sujet:souris, lapin, chien hortzikatu jankatu (BL) jankatü (ZU) karruskatu (BL) karraskatu (MD) marraskatu (MD)
moi aussi quand j'étais utile comme chien de chasse, on me traitait bien; maintenant, me voici, ni mort ni vivant, me demandant où je trouverai un os à ronger
ni ere, erbi ihiziko on nintzelarik, banuen begitarte; orain hementxe nago, ez hil eta ez bizi, nondik atzemanen dudan hezur bat karruskatzeko
les lapins aiment ronger, c'est d'ailleurs pour cela qu'on les appelle rongeurs
lapinek laket dute hortzikatzea, horregatik ere deitzen dituzte hortzikariak
les souris avaient rongé la moitié de son pain pendant son sommeil
lo zen denboran sagüek ogiaren erdia jankatü zeioen (ZU)
ronger un os
hezurra karruskatu
 sujet:acide, pourriture, rouille jan
rongé par les vers
harrek jana pipiatua
rongé par la rouille
herdoilak jana
fresques rongées par l'humidité
hezetasunak janak dituen freskoak
ronger son frein
(barnea) irakiten egon
b)
 sujet:chagrin, pensée higatu jan
la tante, rongée par le chagrin, ne cherchait pas d'excuse, ni ne gaspillait d'énergie à convaincre ces braves gens
izebak, penak janik, ez zuen aitzakiarik xerkatzen, kalipurik xahutzen, jende on horien konbentzitzen
rongé par la maladie
eritasunak higaturik
il mourut jeune, à 53 ans, rongé par le travail et la maladie
gazterik hil zen, 53 urtetan, lanak eta eritasunak higaturik
2 se ronger verbe pronominal
se ronger les ongles
[nork bere] azazkalak jan