[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

délimiter

délimiter /delimite/ // verbe transitif
 + terrain, frontière, sujet, rôle mugatu mügatü (ZU) zedarritu zedarritü (ZU) xedatu mugarriztatu zedarriztatu (BL)
il se mirent finalement d'accord sur la manière de délimiter la mine
azkenean meatzea zedarritzeaz akort jarri ziren
la décision prise par Charles de Navarre le 12 octobre 1400 ordonnait que l'on fixât des bornes frontières pour délimiter les montagnes des Aldudes
1400eko urriaren 12an Nafarroako Karlosek hartu erabakiak manatzen zuen mugarriak ezar zitzaten Aldudeko mendien xedatzeko
 + responsabilités, attributions mugatu mügatü (ZU)
il faut bien délimiter les responsabilités
ardurak ontsa mugatu behar dira ardürek ontsa mügatü behar düe (ZU)