[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

brillant

brillant /bʀijɑ̃, -ɑ̃t/ brillante 1 adjectif
a)
luisant, étincelant distirant (ZU / BL) dirdiratsu dirdiratsü (ZU) distiratsu distiratsü (ZU)
son visage se fit aussi brillant que le soleil et sa robe aussi blanche que la neige
haren begitartea egin zen eguzkia bezain distirant, haren soinekoa elurra bezain zuri
par beau temps, les rayons de soleil tamisaient cette toile des couleurs les plus brillantes
denbora ederretan, eguzki inarrek zetabetzen bezala zuten sare hura kolore distirantenez
b)
 = remarquable, intelligent distiratsu
je le connus à Paris au début des années 60, étudiant brillant et bon camarade
60ko hamarkadaren hastapenean ezagutu nuen Parisen, ikasle distiratsu eta lagun on
leur maître disparu, les disciples ne semblaient pas brillants
artzaina galdürik, dizipülüak ez ziren distirant agertü (Herria) (ZU)
vous laissez le coeur ou le ventre vide, mais au dessus l'esprit brillant
bihotz ala sabela hütsik üzten düzü, hatik ezpiritüa goian dirdiratsü (JlD) (ZU)
sa santé n'est pas brillante
ez da azkarrenean
ce n'est pas brillant
 sujet:travail entrabaleko lana da
 sujet:situation hala-holako egoera da
2 nom masculin
a)
 = éclat dirdira distira
rien ne pouvait affaiblir le brillant de ses yeux
deusek ez zezakeen hits haren begietako dirdira
b)
 = diamant brillante diamante () ikatz harri (BL) (g.er.)