[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

blinder

blinder /blɛ̃de/ // 1 verbe transitif
a)
 + porte blindatu azkartu (BL) azkartü (ZU)
b)  = endurcir familier
zaildu zailtü (ZU) gogortu gogortü (ZU) soraiotu soraiotü (ZU)
les malheurs l'ont blindé
zorigaitzek zaildu dute
2 se blinder verbe pronominal familier
a)
zaildu
ce sont des soldats qui se sont blindés dans de durs combats
guda gogorretan zaildu gudariak dira
b)
 = devenir insensible soraiotu
il ne s'était pas seulement blindé contre les insultes, mais aussi contre ce qui est blessant pour tous les autres hommes
ez zen bakarrik laidoen aldera soraiotu, baina beste gizon guziak kolpatzen dituenaren aldera ere