[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

éprouvé

éprouvé /epʀuve/ éprouvée ( ptp ⇒ éprouver ) adjectif
 = valeur confirmée (techniques, qualités) segur segür (ZU) probatu ikertü (ZU)
il était ainsi, pourvu d'un bon sens éprouvé, et aussi honnête et loyal
halakoa zen, zentzu segurekoa, bai eta zintzo, leiala ere
il avait recours à des techniques modernes mais sérieusement éprouvées
teknika berri baina ongi probatuak baliatzen zituen teknika berri bena ontsa ikertüak baliatzen zütüan (ZU)
 = frappé par le malheur atsekabetu penatü (ZU)
si l'on amène l'homme, aussi éprouvé soit-il, à se divertir, le voici heureux pour le temps que dure ce moment
gizona, nahi bezain atsegabetua izan dadin, nolazpait libertitzera ekartzen ahal bada, horra non dugun uros denbora horrek diraueno
c'est un homme très éprouvé
gizon zinez penatüa da (ZU)