[chercher des mots basques à l'intérieur du dictionnaire]

aux mots basques

mal

mal /mal/ maux pl 1 adverbe
a)  = de façon défectueuse
organisé, entretenu gaizki
ce travail est mal fait
lan hau gaizki egina da lan hau gaixki eginik da (ZU)
il se nourrit mal
gaizki jaten du
il travaille mal
gaizki ari da lanean
cette porte ferme mal
ate hau gaizki hesten da borta hau gaixki zerratzen da (ZU)
j'ai mal dormi
gaizki lo egin dut
il parle mal l'anglais
ingelesez gaizki ari da
tout va mal
dena gaizki doa ez da nehon gauza onik
b)  = de façon répréhensible
se conduire gaizki
tu trouves ça mal que ton fils y soit allé?
gaizki iruditzen zaik hire semea hara joan izana?
c)  = de façon peu judicieuse
mal choisi
gaizki hautatu
il a été mal inspiré
ideia txarra ukan du
cette annonce tombe mal
berri hori gaizki heldu da
d)  = avec difficulté
il respire mal
hatsa nekez hartzen du
ils vivent très mal avec un seul salaire
biziki gaizki bizi dira soldata bakar batekin zinez gaixki bizi dira hilabete sari bakotx batekin (ZU)
on s'explique mal pourquoi
ez da aise ulertzen zergatik ez da aisa entelegatzen zertako (ZU)
e) locutions pas mal:
 = assez bien ez gaizki polliki ejerki (ZU)
 = assez franko polliki
il ne s'est pas trop mal débrouillé
ez da sobera gaizki moldatu
on n'est pas mal dans ces fauteuils
ez gara gaizki besaulki hauetan
ça va? — pas mal
ontsa? —franko polliki
on a pas mal travaillé aujourd'hui
lan franko egin dugu gaur
il a pas mal vieilli
franko zahartu da
pas mal de:
 = beaucoup franko
pas mal de gens pensent que ...
jende frankok pentsatzen du...
il y a pas mal de temps qu'il est parti
denbora franko bada joana dela
2 adjectif inv
a)
 = contraire à la morale gaizki
c'est mal de mentir
gaizki da gezur erratea gaixki da gezür erraitea (ZU)
b)  = laid
ce tableau n'est pas mal
margolan hori ez da gaizki
tu n'es pas mal sur cette photo
ez haiz gaizki argazki horretan
c)
 = malade gaizki ezontsa (ZU / BL)
j'ai été mal toute la matinée
ezontsa/gaizki izan naiz goiz guzian
le malade est au plus mal
eria arras gaizki da eria gaixkienean da (ZU)
je me sens mal quand il fait trop chaud
gaizki sentitzen naiz beroegi delarik
elle s'est sentie mal
gaizki sentitu da gaixki senditü da (ZU)
mal en point
egoera txarrean kinka/planta txarrean
d)
 = mal à l'aise gaizki
vous devez être mal sur ce banc
gaizki zarateke aulki horretan gaixki izan behar düzü banka hortan (ZU)
e)  = en mauvais termes
se mettre mal avec qn
norbaitekin makur eman/jarri norbaitekin gaixki jin (ZU)
3 nom masculin
a) opposé au bien
le mal
gaizkia
distinguer le bien du mal
ongia gaizkitik bereizi honkia gaixkitik berezi (ZU)
celui qui sait encore différencier le bien et le mal, la vérité et le mensonge
honkiaren eta gaizkiaren, egiaren eta gezürraren orano ezagützen dakiana (ZU)
c'est un mal nécessaire
beharrezkoa den gaitza da
les maux dont souffre notre société
gure jendarteak pairatzen dituen gaitzak gure gizarteak egarten dütüan gaitzak (ZU)
dire du mal de
(norbaitez) gaizki mintzatu (norbait) gaitz erran (goi)
sans penser à mal
xede txarrik gabe
b)
 = souffrance min
 = maladie gaitz
faire du mal à qn
norbaiti kalte egin norbaiti min egin (ZU)
il ne ferait pas de mal à une mouche
ez liezaioke euli bati ere minik egin ez leikeo üilü bati ere minik egin (ZU)
mal de tête
buruko min bürüko min (ZU)
les maux d'estomac
urdaileko mina estomakako mina (lag.ar.)
le mal du siècle
 = fléau mende honetako/hartako gaitza mente hontako/hartako gaitza (ZU)
avoir mal:
je suis tombé — tu as mal?
erori naiz — min duk?
où avez-vous mal?
non duzu min?
avoir mal partout
denetarik minez egon
avoir mal au cœur
(norbaiti) barnea nahasi goragalea ukan/goragale izan bihotzerrea ukan bihozterra üken (ZU) ()
avoir mal à la gorge
zintzurreko mina ukan tzüntzürrean min üken (ZU)
avoir mal à la tête
buruko mina ukan bürüko mina/bürüan min üken (ZU) burutik/buruko minez egon
j'ai mal au pied
zangoko mina dut zangotik/zangoko minez nago zankotik minez niz (ZU)
j'ai mal au dos
bizkarreko mina dut bizkarretik/bizkarreko minez egon
faire mal:
min egin
des critiques qui font mal
min egiten duten kritikak
ça va faire mal! familier
confrontation, match gogorra izanen da!
faire mal à:
minberatu
ces chaussures me font mal
oinetako hauek min egiten didate hoinetako hauek mankatzen naüe (ZU)
se faire mal au genou
belaunean min hartu belaünean mankatü (ZU)
ça me fait mal au cœur
 = ça me rend malade barnea nahasten dit goiti botatzeko gogoa ematen dit goiti urtukitzeko inbea emaiten deit (ZU) goragaletzen nau
 = ça me fait de la peine bihotza hausten dit
c)
 = dommage kalte makur (BL)
— Excusez-moi ! — Il n'y a pas de mal !
— Barkatu! — Ez da makurrik! — Parka! —Ez da gaixkirik! (ZU)
il n'y a pas de mal à ça
ez da makurrik horretan
ça fait du mal au commerce
merkataritzari kalte egiten dio komerzioari ogen egiten deio (ZU)
vouloir du mal à qn
norbaiti gaizkia desiratu
faire du mal à qn
norbaiti kalte egin
mettre à mal
lanjerean/makurbidean eman lanjerean ezari (ZU)
d)
 = difficulté neke
on n'a rien sans mal
nekerik gabe ez da heltzerik gosta gabe deusik ez kosta gabe deüs ez (ZU)
faire qch sans trop de mal
zerbait neke handirik gabe egin
j'ai obtenu son accord, mais non sans mal!
haren adostasuna erdietsi dut, baina ederki gosta zait!
il a dû prendre son mal en patience
 = attendre pazientziaz igurikatu behar izan du pazentziaz hartü behar üken dü (ZU)
 = supporter pazientziarekin jasan behar izan du
j'ai du mal
lanak ditut neke zait
avoir du mal à faire qch:
zerbaiten egiten lanak ukan
donner du mal à qn:
norbaiti lanak/neke franko eman
ce travail m'a donné bien du mal
lan horrek neke franko eman dit
se donner du mal pour faire qch
eginahalak egin zerbaiten egiteko
ne vous donnez pas ce mal
ez dezazula horrelako nekerik har
en mal de:
 + argent, idées, tendresse, amour beharretan faltan eskasian
je suis en mal d'argent
sos beharretan naiz
être en mal d'inspiration
inspirazio faltan izan
mal de mer
itsas min itsasoko mintxuri (MD)
Entre ces montagnes, il y a un lac / Dans un joli bateau, nous nous y sommes promenés / le mal de mer ne nous a pas trop gênés / Car les uns ont chanté et les autres se sont endormis
Mendi horien artean badago aintzira / Ontzi polit batean, hor ibili gara / Itsas minak ez digu kalte egin sobera / Batzuk kantuz eta besteak lokartu baitira
avoir le mal de mer
itsas mina ukan itsas-jorik egon itsasoko mintxuriak jota egon
le pauvre bateau allait de bas en haut, semblable à une coque de noix qu'un immense balai balayerait; dans la cale les deux capucins priaient, le mouchoir plaqué sur la bouche, frappés par le mal de mer
gaixo ontzia goiti beheiti ari zen, intxaur kuskua iduri, jats alimale batek erkastatzen zukeena; sotoan bi kaputxinoak otoitzean ari ziren, mokanesa ezpainetan eskuz atxikiz, itsas-jorik
mal du pays
herrimin
avoir le mal du pays
herriminez egon
mal de vivre
bizi min
vous le cancer? lui ai-je répondu, vous n'avez que le mal de vivre, bougez-vous, marchez, éteignez cette télévision imbécile et vous verrez que vous serez mieux!
zuk minbizia? trufaz erantzuten diot, bizi mina baizik ez duzu, mugi zaitez, ibil, hil ezazu telebista zozo hori eta ikusiko duzu hobeki zaratekeela!